Annons:
Etikettstorgatan
Läst 5917 ggr
AndersE
2009-04-15 00:57

Berghska färgeriet på Storgatan

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Edit: Rubriken ändrad sedan bilden identifierats. Ursprungligen var rubriken: "Korsvirkeshus i kv. Örnen"

I häftet "Gamla Svenska Städer - 3" finns några bilder från Ängelholm. Här är en:

Annons:
AndersE
2009-04-15 01:02
#1

Bildtexten säger "Gammalt korsvirkeshus i kv. Örnen vid Rönneån". Fotot är från 1909 av Sigfr. Gunnäs Foto.

Kv. Örnen är det som har Laxgränd/gatan i norr, Storgatan i väster och söder och numera Östergatan i öster. Innan Östergatan tillkom gick några av tomterna ända fram till ån.

Vad är det för något som står på stolparna? Något av keramik?

Det vore kul att veta var huset fanns. Finns något kvar?

AndersE
2009-04-17 20:02
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#2

Jag har kikat på de äldre flygfoton jag har över "Örnen" utan framgång.

Finns det några tankar kring de två "klumparna"? På denna detaljförstoring ser man också mannen lite bättre.

Ello
2009-04-17 20:18
#3

Tycker det ser ut som damejanger,  upp och ner!

Cheyenne
2009-04-17 20:20
#4

Jag funderar över de stora kloten på stolparna. Man kan se att det speglas i dem. Är det månne sådana klot som tidigare användes för att kunna "hålla uppsikt" över vad som hände i trädgården? Innan dess användes de av tjänstefolket för att obemärkt kunna se när husfolket t.ex hade druckit klart sitt kaffe i trädgården och det därmed var dags för tjänstefolket att komma ut och duka av.

AndersE
2009-04-17 20:38
#5

#3 Ja, något åt det hållet…

#4 ja, visst blänker det. Glas eller keramik med fin lyster.

De klot du talar om har jag inte hört talas om…

Ello
2009-04-17 21:59
#6

Ny fundering om "klumparna"…

Om man tittar närmare på högra stolpen så ser det ut som en kabel som löper uppåt. Och tanken blir, är detta en trädgårdsbelysning?Obestämd

Mannen poserar stolt vid sitt verk?

Är detta förtidigt? Vet inte när elektriciteten kom till Ängelholm..

Annons:
AndersE
2009-04-17 23:48
#7

#6 Någon belysning tror jag inte på, även om jag pckså noterat det som ser ut att gå uppför stolpen.

El började komma till Ängelholm 1907 och första elverket kom 1911 då gatubelysningen började elektrifieras.

Tordmulen-11
2009-04-19 00:24
#8

Om man jämför bilden med en bild som finns i hembygdsboken 1989,  s 36, Berghska färgeriet ur Anderbergs mapp, så undrar jag om vi inte är rätt på det! Anderbergsbilden är väldigt lik, bortsett från att facken mellan korsvirket ser vitt (putsat?) ut, medan det på fotografiet är bart tegel. Om det är rätt, så rör det sig om en vinkelbyggnad tillhörande Berghs färgeri, som låg längs Storgatans västra sida, i kanten av nuvarande Tullportsplatsen - färgeriet revs när parken anlades i början av 1930-talet. Trots att Berghs låg på "fel" sida om Storgatan, så hörde det ändå till kvarteret Örnen.

AndersE
2009-04-19 00:44
#9

#8 Aha, den möjligheten såg jag inte. Ska titta i 89:an då jag kommer hem. Tack!

Ett färgeri kan ju kanske leda till en förklaring till "klumparna"?

OveTorgny
2009-04-21 17:40
#10

Jodå, så är det. Berghska färgeriet låg där nu parken vid Tullportsplatsen anlades i början av 30-talet

AndersE
2009-05-21 14:15
#11

#8 På "min" bild verkar putsen vara borta. Det är bart tegel. I Hembygdsboken 2000 finns en färgakvarell av M. Pantzarhielm i nästan exakt samma vinkel som min bild. Den har också teglet putsat. Där syns även en "klump"!

I 1989- och 2000-boken står att huset revs 1931.

AndersE
2009-05-21 14:35
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#12

Bilden från 2000-boken:

AndersE
2009-05-21 14:48
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#13

En delförstoring från ett flygvykort. Uppåt på bilden är österut. Bron över ån är ljus. Sedan svänger vägen neråt/västerut. Det är början på Storgatan som strax vänder åt vänster/norrut. 

Man kan faktiskt ana ett hus som vätter med gaveln åt dels ån, dels den första delen av Storgatan. Här kan det också ses som naturligt att huset tillhör Örnen.

Annons:
Cheyenne
2009-05-21 14:50
#14

Glaskulan är med all säkerhet (vågar jag påstå) en sådan som användes för att ha uppsikt över trädgården och gatan samt användes även av tjänstefolket för att t.ex kunna se när deras arbetsgivare hade fikat klart. Just en sådan stor glaskula eller spegelkula har varit med som objekt på Antikrundan på TV och värderats.

AndersE
2009-05-21 14:52
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#15

Detta vykort från Carl XV:s bro visar bl.a det gamla ståtliga magasinet till höger med markiser. Där börjar Storgatan.

Följer man åkanten ser man hur en liten bit gavel sticker fram ur grönskan. Det är Berghska färgeriet!

AndersE
2009-05-21 15:00
#16

I Svar 1900 hittar jag en färgare med adress Örnen, fast han heter inte Berg:

Namn: Emil Justus Ebbesson
Hemförsamling: Engelholm
Hemort: Örnen
Kontrakt: Norra Åsbo
Län: Kristianstad
Födelseår: 1872
Födelseförsamling: Rebbelberga Kristianstads län
Yrke: Färgare

Han bor med sin syster Hilda Amanda Ebbesson, f. -78.

Dock hittas nog förklaringen till fastighetens namn några rader ovanför. Som allra första namn bland de boende i kv. Örnen står familjen:

Katarina Maria Bergh, f. 1841 i Ängelholm Kristianstads län, Kapitalist

Elina Sofia Matilda Bergh, f. 1844 i Ängelholm Kristianstads län, Kapitalist

Emilia Charlotta Annette Karolina Bergh, f. 1847 i Ängelholm Kristianstads län, Kapitalist

---

Jag gissar att fröknarna Berg äger fastigheten och har Ebbesson som anställd färgare?

AndersE
2009-05-21 15:01
#17

#14 Visst kan det vara så. Skulle vara kul att se någon sådan på bild och jämföra med.

AndersE
2009-05-21 15:14
#18

I en diskussion på "Precis en sån" hittar jag: 

Björn L: "Jag har två kulor med "fot" som jag inte klurat ut varför de ser ut som de gör. Båda skall vara tillverkade på Liljedahls glasbruk enligt säkra källor. En har jag ståendes i mitt föräldrahem. Den är blåst i ofärgat glas och är försilvrad invändigt. Den kulan har en diameter runt 40 cm och är således ganska stor. Den kommer ursprungligen från släktingar på min mormors sida och har fungerat som innomhus prydnad. Sen har jag även en kula blåst i brunt (!) glas som har guldförgyllning innuti. Den har jag köpt privat för 300:- hos ett äldre par vars släkting sålde smör,mjölk och ost på Liljedahl runt sekelskiftet 1900. Släktingen hade bott några kilometer från Liljedahl men dagligen promenerat dit för att sälja sina produkter." (Avkortat)

Tingeling: "Har en likadan med guld inuti och har fått det sagt att de kallas skvallerkulor och skulle placeras i trädgården. Har även sett liknande med lägre ben som har namn på, skulle placeras vid gravstenen. Här i trakten kommer nog de flesta från Hammars glasbruk."

Cheyenne
2009-05-21 15:26
#19

Skvallerkula var ordet jag letade i minnet efter…..!!

Ronny-K
2009-05-22 09:30
#20

Kanske hade glaskulorna ändå något med färgeriet att göra. Kanske finns nägot i den här boken som kan klargöra det hela. Kan själv tyvärr inte ta mig till något bibliotek.

Annons:
Tordmulen-11
2009-05-30 00:15
#21

#16. År 1856 ägs fastigheten av "färgare Berg", förmodligen den Bernt Chr Bergh, som satt i stadsfullmäktige 1863-1868 och 1875-1881. Han var född 23 aug 1805 i Ängelholm, enligt "Stadsfullmäktige i Ängelholm 1862-1951 -  minnesskrift". Son till en "murmästare Berg" och dennes 37-åriga hustru (namn ej angivet!), enligt Demografisk databas över södra Sverige.

Tordmulen-11
2009-05-30 00:19
#22

Tillägg till #21: Murmästare Berg bodde 1803 på Örnen nr 15, som låg vid det som senare kallades Laxgränd,  numera ungefär där den öppna platsen mellan apoteket och Östergatan finns.

AndersE
2009-05-30 10:58
#23

#21 och #22 Tack för det!

AndersE
2009-05-31 23:04
#24

Jag kikade i husförhörslängden för Ängelholm 1851-52. Där finns färgaren Berndt Christian Bergh född i Engelholm 25 augusti 1805. Han flyttade hit från Ulricehamn 1840.

AndersE
2016-04-14 22:29
#25

Jag har precis tittat på denna film där Jonas Wallin minns och berättar om Ängelholm. Slutet handlar om Tullportsplatsen.

Här säger Wallin att "Bergska fastigheten" var den fastighet som låg ovanför och öster om det hus vi diskuterat här. Han nämner istället en "Tell" som skulle bott i detta hus.

Tordmulen-11
2016-04-15 07:18
#26

Berghska fastigheten innefattade både en länga längs södra Storgatan och det ovan behandlade huset i backen. Tells hus låg närmare Carl XV:s bro; enligt Otto Johansson, citerad i Rooth: Livet i Lergökastan, byggdes det som logement till brobyggarna. Men i så fall var det kanske redan 1806 års bro: på en tomtkarta från 1819, återgiven i hembygdsboken 2014, sid 105, finns ett hus på den tomten, medan färgerifastigheten, sedermera Berghs, omfattar både gatuhus och huset i backen.

AndersE
2016-04-15 08:38
#27

Tack Johan!

Annons:
Tordmulen-11
2016-04-15 12:17
#28

Den Tell som bodde på platsen bör ha varit Olof Persson Tell (eller Thell), som flyttade in här med sin hustru Oliva och fyra barn 1890. Redan 1894 flyttade de till Örnen 6, vilket bör vara hörnhuset där idag Klädnypan finns - det var många som flyttade in här samtidigt, i november -94, så det var nog nytt då! 1898 flyttade familjen så vidare till Store vång, där Tell nu skrivs som ägare till sin bostad. Om det bara är denne Tell som bott här, så är det ju en väldigt kort period, som ändå gjorde att Otto Johansson 50 år senare refererade till "Tells hus". Men det kanske var en färgstark man? 1900 står han som lokomotivputsare, och är änkling med fyra hemmavarande barn. 1910 bor han som arbetare på Skillinge. Och när han dör två år senare är han skriven i Åvarp, Höja socken.. I dödboken benämns han ryktare.

AndersE
2016-04-16 09:56
#29

Varje livsöde är intressant!

När det gäller att knyta hus till dess boende beror det ju mycket på vilket perspektiv man har. Jag växte upp på en liten gata i Ängavången och om jag kör igenom området idag så kan jag knyta många hus till de som bodde där då. Om det är en lämplig "historisk" knytning är ju en annan sak…

Tordmulen-11
2016-04-21 11:49
#30

Jag har tittat bakåt i kyrkböckerna och hittat ytterligare en familj Tell som bodde i huset nummer två, mellan färgarens hus och bron. Under en period fanns både "Brohuset", nummer 1 i kvarteret, och huset nummer 2, som var granne med färgeriet (nr 3-4). I nummer 2 bodde från 1840-talet f.d husaren Jöns Tell med familj. Han var stadstjänare och fångvaktare, och flyttade först 1867 härifrån. 1870 ägdes huset av Jöns barn, och hans två döttrar bodde här. Så Tell-namnet har en lite längre tradition på platsen än jag trodde!

AndersE
2016-04-21 20:58
#31

Tack för att du grävde vidare!

Upp till toppen
Annons: