Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu Senaste inläggen

000 ÖVRIGT 001 - Om "Engelholmiana i Fokus" 002 - Engelholmiana in English 003 - Tävlingar 005 - Instruktionsfilmer om iFokus 006 - Statistik för Engelholmiana 008 - Bildgåtor 009 - Tips om källor 010 - Bok- och lästips 011 - Felnoteringar i litteratur 100 ÄNGELHOLMS STAD 110 - Storgatan 115 - Smedjegatan o Vattengatan 120 - Järnvägsgatan 125 - Östergatan 130 - Skolgatan 160 - Villan och Ängavången 170 - Södra Utmarken 180 - Rönneå och stadens broar 185 - Hembygdsparken o Thorslund 200 ÄNGELHOLMSBYGDEN 201 - Ausås 202 - Barkåkra 203 - Hjärnarp 204 - Höja 205 - Rebbelberga 206 - Munka Ljungby 207 - Starby 208 - Strövelstorp 209 - Tåssjö 210 - Tåstarp 211 - Össjö 250 - Filmer om Ängelholmsbygden 300 HISTORIA 350 - Kartor 360 - Flygfoton 400 PERSONHISTORIA 500 FÖRETAG 600 FÖRENINGSLIV 700 SKOLOR 800 FÖREMÅL 900 LUSTHUSET
100 - Ängelholms stad

Pyttebanan - spår av spår

2009-01-23 23:59 #0 av: AndersE

När jag cyklar till simskolan med dottern passerar vi en fin gång- och cykelbro över Rönneå.

 

Det är tydligt att bron är gammal, och man kan undra över varför den byggts - det finns nämligen en större bro bara en liten bit bort. Dessutom kan man fundera över brons namn - "Pyttebron" - för även om det inte är en stor bro, så är den knappast Pytteliten heller.

Alldeles intill bron står en gammal pumpanläggning - en sådan som användes för att pumpa vatten i ånglokomotiv.

Och visst är bron en gammal järnvägsbro - men vad var det för järnväg, och vilka fler spår finns efter denna järnväg - som i folkmun alltid kallades "Pyttebanan".

EKJ - Engelholm - Klippans järnväg

Vid ett sammanträde i Ängelholm mars 1902 bildades ett bolag som fick namnet "Engelholm - Östra Ljungby järnvägsaktiebolag". Arbetet började omedelbart och järnvägen öppnades för allmän trafik den 1 december 1904. Denna första linje - EÖLJ - utgick från Ängelholms Centralstation och gick till Östra Ljungby där man kunde byta till Skåne-Smålands järnväg för fortsatt färd mot Värnamo eller Helsingborg.

EKJ börjar med en böj inne i staden och går sedan österut.

EKJ börjar med en böj inne i staden och går sedan österut.

Snart byggdes det vidare. Bolaget ändrade sitt namn till "Engelhom - Klippans järnvägsaktiebolag" och den 1 maj 1907 öppnades även den sista bandelen till Klippan för trafik. Linjen var nu 27,5 km lång och tillät en högsta hastighet av 50 km/tim.

Bolaget var knappast någon ekonomisk framgång. Redan 1908 trädde man i likvidation och överlät företaget till " Engelhom - Klippans nya järnvägsaktiebolag" där Ängelholms stad var största aktieägare.

Trafiken

Persontrafiken blev aldrig särskilt omfattande. De mesta inkomsterna kom från frakt - från och till bruket i Klippan, Sockerbruket i Ängelholm och längs linjen några kvarnar, en spiksmedja och en snickerifabrik.

Sockerbruket från luften

Sockerbruket från luften

Ekonomin blev inte heller bättre. Ängelholms stad fick flera gånger ställa borgen och låna ut pengar och 1927 var konkursen ett faktum. Banan såldes på exekutiv auktion. I ett försök att rädda sina nedlagda pengar ropade Ängelholms stad in banan. Först var tanken att snarast lägga ner trafiken, men detta ändrades snart. Hälsingborg - Hässleholms järnväg - HHJ - köpte lok och vagnar och arrenderade banan från 1928. HHJ köptes 1938 upp av staten och gick sedan upp i SJ. Från 1943 bedrevs persontrafiken med rälsbussar, men SJ hade inget större intresse av att hålla liv i trafiken och den 9 juni 1953 gick det sista tåget.

Spåren av spåren

En gång började banan vid sockerbruket. Av detta lever bara namnet kvar. "Sockerbruksområdet" är ett område där nya bostäder tillkommer efterhand. Här finns inga spår av bruk eller järnväg.



Men man behöver inte gå långt förrän man hittar en asfaltväg in i ett villaområde. Vägens fina rundning är avpassad efter den räls om en gång gick fram här.



Längre fram övergår den i en gruslagd gång och cykelväg.

Det ljusa till vänster är Rönneå

Det ljusa till vänster är Rönneå

Nu är vi snart framme vid bron...

Nu är vi snart framme vid bron...

En fin gång- och cykelbro. Men visst anar man ångloket...?

En fin gång- och cykelbro. Men visst anar man ångloket...?

Pyttebron - då det begav sig...

Pyttebron - då det begav sig...

Bara en kort bit efter Pyttebron fanns ännu en bro som gick över Storgatan - Ängelholms urgamla genomfartsväg.

Så såg det ut då...

Så såg det ut då... ...Och idag så här:



Till vänster finns brofästet kvar - till höger saknas helt spår av järnvägen. Fortsätter man i de gamla spårens riktning till höger - österut - så kommer man till stadens stora, breda infart.

Här kom alltså järnvägen en gång. Till höger fanns "Ängelholms Wärn" - banans "stora station".

Bilden tagen mot sydväst

Bilden tagen mot sydväst


Polisen Åke Lindblom tog denna bild efter järnvägens nerläggning, men innan stationen revs

Sedan fortsatte banan österut.

Den raka linjen upp till höger i bild är järnvägen österut

Den raka linjen upp till höger i bild är järnvägen österut

Exakt samma sträckning har alltså stadens infart längs det som idag heter Klippanvägen.

Här tuffade tågen för 100 år sedan...

Här tuffade tågen för 100 år sedan...

Infarten övergår i det som idag heter riksväg 13. Den går mellan Ängelholm och Ystad och på delen fram till Klippan följer den i stort sett helt och hållet den gamla banvallen. Det betyder att det finns fler spår...

Starx utanför Ängelholm låg Munka Ågård station. Inte mycket återstår.

Strax utanför Ängelholm låg Munka Ågård station. Inte mycket återstår.

Inne i Munka Ljungby finns däremot stationen kvar - idag en trevlig villa.

Inne i Munka Ljungby finns däremot stationen kvar - idag en trevlig villa.


Nu förstår vi varför här är parallella vägar. Till vänster gick järnvägen mot Ängelholm - till höger landsvägen.

Den skarpsynte hittar detta några kilometer öster om Munka Ljungby. Förklaringen är inte långt bort...

Skeldinge station

Skelderhus huserar idag en keramikbutik

Det finns fler spår om man fortsätter vägen mot Klippan, men jag nöjer mig med dessa, och ställer istället frågan om namnen "Pyttebron" och "Pyttebanan"? Jo, så här var det:

Poeten och stinsen

I Ängelholm bodde en man som hette Johan Wilhelm Hall. Han arbetade på stadens sockerbruk som arbetare, och avancerade så småningom till snickeriförman. Hall var också poet och gav under många år ut populära dikthäften, som han tryckte själv och gav ut på eget förlag. Han hade brevkontakt med sin store idol Gustaf Fröding, och denne uttryckte sig mycket positivt om Halls dikter.

Hall skrev bl.a. detta:

Till boken och pennan

de stodo min lust och min håg

men ödesgudinnan

hon räckte mig - hyvel och såg.

Hall ägde en tomt i Ängelholm på den plats där stationen "Ängelholms Wärn" skulle byggas och fick då avstå en del av sin mark för stationsbygget. Hall hade höns (pyttor på skånska) och trots att dessa vaktades förekom det nog rätt ofta att Halls höns spatserade omkring på banvallen invid stationen - något som stinsen inte uppskattade.

Detta utvecklades till en schism mellan poeten Hall å ena sidan och stationens stins å andra sidan. Det hela hamnade till slut i tinget året 1918 och där dömdes Hall att böta två kronor för "förseelse mot stadens ordningsstadga".

Engelholms tidning bad Hall kommentera detta och svaret kom några dagar senare. Hall hade åstadkommit en hel visa på den då mycket populära melodin "Tre trallande jäntor";

Där gingo små pyttor på banan

som går genom Vången på sne'.

De hade den syndiga vanan

att kacka en smula breve'.

De trivdes ej inne i husen

och trodde sig vandra i fre'.

De gingo så trygga på grusen

och alla så plockade de.

Men stinsen han gjorde sig möda

och sade: det här får ej ske.

De glodde på kammen den röda

och alla så skrockade de.

Denna "visa" blev genast mycket populär i staden och sjöngs allmänt - till stor förargelse för stinsen, och med en ännu större popularitet för poeten och snickeriförmannen Hall.

Alltsedan dess kallades banan aldrig för något annat än "Pyttebanan". Och den lilla bron över Rönneå fick naturligtvis heta "Pyttebron".

Så 100 år efter en järnvägs premiär, och drygt 50 år efter dess slut, så finns alltså såväl spår att upptäcka, som muntliga traditioner vid liv.

Källor:

  • Artikel av Lars Olov Karlsson om EKJ i Ängelholms hembygdsbok 1998
  • Artikel av Marianne Nivesjö om Johan Wilhelm Hall i Ängelholms hembygdsbok 1998

 

 


Anmäl
2009-01-30 00:59 #1 av: AndersE

Det är rätt intressant detta att söka spår av historien. Själv körde jag väg 13 (gamla EKJ järnvägssträckning) många år till och från jobbet. Det var kul att föreställa sig tåget tuffande samma sträcka och leta stationshus och annat längs med vägen.

 

 

 


Anmäl
2009-02-01 13:29 #2 av: Tom-B

Hej!

Jag bodde ett par år i början av 2000-talet på en liten gård i Höja. Jag fick då höra (OBS att jag är ej Skåning) att ordet Pytte var lika med höns, och att det var en gubbe som drev sina höns över bron. Om det var dagligen, eller om det var till någon marknad minns jag inte.

//Tom-B har överlåtit värdskapet för Fiske Ifokus till Hera.


Anmäl
2009-02-01 14:43 #3 av: AndersE

#2 Jodå, det stämmer. Läs artikeln så finns bakgrunden med!

Flört

 


Anmäl
2009-02-01 14:48 #4 av: Tom-B

Nu har jag läst artikeln. Och jag som trodde jag kom med något nytt.Skäms

//Tom-B har överlåtit värdskapet för Fiske Ifokus till Hera.


Anmäl
2009-02-02 08:47 #5 av: Farwuq

När försvann järnvägsbron över Storgatan och när revs Ängelholms värn?
Ängelholms värn borde väl legat där det på 60-70-talet fanns bibliotek och folktanvård?

Obestämd

Corruptissima re publica plurimae leges.
Värd för Astrologi & Psykologi iFokus.
Medarb. Astronomi, Beroenden, Existens, Filosofi & Finland.

Ge mig snabelat NU!

Anmäl
2009-02-02 11:00 #6 av: AndersE

#5 Jag vet inte exakta årtal men såväl station som bro bör ha försvunnit kring skiftet 50/60-tal.

 

 


Anmäl
2009-03-09 21:50 #7 av: AndersE

Jag hittade precis en fribiljett på EKJ, som min farfars far tydligen haft!

 

 


Anmäl
2009-03-09 21:53 #8 av: Farwuq

Gällde den som årskort? Eller har jag fattat fel?

 

Corruptissima re publica plurimae leges.
Värd för Astrologi & Psykologi iFokus.
Medarb. Astronomi, Beroenden, Existens, Filosofi & Finland.

Ge mig snabelat NU!

Anmäl
2009-03-09 22:22 #9 av: AndersE

Ja, det verkar så. Jag undrar om det var så att han var Revisorsuppleant just på EKJ och att det var därför han fick fribiljett?

 

 


Anmäl
2009-03-10 11:30 #10 av: Cheyenne

#7 Vad charmigt; "Fribiljett - Bästa klass"

Anmäl
2009-03-10 11:43 #11 av: AndersE

#10 Visst är det! Måste ha varit fint värre!

 


Anmäl
2009-03-10 12:09 #12 av: Farwuq

Om revisorsuppleanten fick resa så fint, hur reste då revisorn?

Skrattande

Corruptissima re publica plurimae leges.
Värd för Astrologi & Psykologi iFokus.
Medarb. Astronomi, Beroenden, Existens, Filosofi & Finland.

Ge mig snabelat NU!

Anmäl
2009-03-10 19:44 #13 av: Farwuq

Är det någon som vet var EKJ hade sina spår och sin perong på Ängelholm C?

Låg de precis öster om de nuvarnade?

Corruptissima re publica plurimae leges.
Värd för Astrologi & Psykologi iFokus.
Medarb. Astronomi, Beroenden, Existens, Filosofi & Finland.

Ge mig snabelat NU!

Anmäl
2009-03-10 20:04 #14 av: Cheyenne

Jag kan ju inte låta bli att tänka på min farfars far som var Stationskarl i Ängelholm just under denna tid. Han kanske gick förbi Gotthard Ellerstrand där på tågperrongen och lyfte artigt på sin uniformsmössa, så som man gjorde på den tiden;

- God dag, sa Ellerstrand

- God dag, sa Stationskarl Johansson

- Ankommer tåget enligt tidtabellen, frågade Ellerstrand

- Ja, det ska ankomma 9.02 herr Ellerstrand, svarade min farfars far.

Och nu sitter deras respektive barnbarnsbarn här!

 

Anmäl
2009-03-10 21:08 #15 av: AndersE

#13 Bra fråga. Jag antar att persontåg helt enkelt anslöt och kom in på de vanliga perrongerna? Av artikeln framgår ju att persontrafiken inte var så omfattande utan det handlade väl mest om frakt till Sockerbruket.

#14 :-) Charmigt!

Känner jag min farfars far rätt så stannade han nog en stund och pratade med Johansson!

 

 


Anmäl
2009-03-10 21:47 #16 av: annsofi

# 14 Och med detta tåg kom min mormor och hennes lille son, som hade varit hemma i Klippan och hälsat på släkten Glad

 

Anmäl
2009-03-12 00:04 #17 av: KjellRu

# 13. När jag i slutet av 50-talet jobbade vid Posten i Ägh. Så åkte vi ner till Jvg.stn för att skicka och hämta Post som kom och skulle till MunkaLjungby,tror även att Klippan gick denna vägen. Då var det gula rälsbussar som stod för trafiken, de kom in på ett särskilt spår som slutade i Ägh. Jag tror att det låg öster om nuvarade  Bahnhof, som då var SJ;s Godsexp. Från  detta spår var det ett stickspår in till Sockerbruket. Det finnes säker någon "äldre" Ängelholmare som kan mera om detta.

Anmäl
2009-03-12 00:21 #18 av: AndersE

#17 Tack Kjell! Man kan ana det på kartan i artikeln.

 

 


Anmäl
2009-03-12 00:25 #19 av: AndersE

På denna bild från skånska flygbilder kan man också ana det.

 


Anmäl
2009-03-12 07:40 #20 av: Farwuq

Nu när ni säger det så...

Det fanns två spår strax öster om godsbyggnaden - strax norr om stationen där nu bussar huserar - som slutade i vad jag min en stoppbock och jordvall, men...

Var inte dessa endast för godsvagnar? Vad jag minns från 60-talet, så var det en hög lastperong i anslutning till dessa, där brukade det stå några öppna godsvagnar.

Åkte även passagerartågen från denna plats?

 

Corruptissima re publica plurimae leges.
Värd för Astrologi & Psykologi iFokus.
Medarb. Astronomi, Beroenden, Existens, Filosofi & Finland.

Ge mig snabelat NU!

Anmäl
2009-03-13 16:38 #21 av: Tordmulen-11

Viadukten över Storgatan revs 1963. En bild av demonteringen finns i Hembygdsboken 1998, s. 19.

Anmäl
2009-04-11 23:51 #22 av: AndersE

På Ängelholms bibliotek finns ett "Ängelholmsrum" med mycket att botanisera i. Vid mitt senaste besök tittade jag i ett klipp- och fotoalbum. Artikelns första bild ovan är lite kul att jämföra med denna, som lär vara tagen alldeles efter det att bron byggts om från att ha varit järnvägsbro.

 

 


Anmäl
2009-04-11 23:54 #23 av: AndersE

Och ännu lång tidigare, då Pyttebron byggdes såg det ut så här:

 

 


Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.