Villa Storgatan 121 - identifierad
Gammalt släktkort. Fam. Janne Hansson med fru Annette Emelie med barn boende i Ängelholm från 1898.Janne var handlare - cyklar, tyvärr emigr. han själv till Amerika 1904 och lämnade familjen kvar i Ängelholm.Enl församl. böcker och lagfart. landsarkivet Lund ägde de något år kvarteret Strutsen 66 -1898. Andra adresser är Falken 51,Fasanen, Store Vång Uven, Kajan. Adresser på brevkort 1905 - 1910 är bla Nya kaffehandeln,Handl Johan J???,Erika Nordfeldt,Louise Villa, Handl Claesson,Paul hanssons villa Norre Värn.
Baksidan på kortet är skrivet Eng 5025 - Storgatan.
Känner någon till denna villa? Ägare ?mm.
- Redigerat 2020-12-19, 15:03 av AndersE
Fasanen - är kvarteret öster om Östergatan med Vaktgatan i söder och Bruksgatan i norr.
Där har bebyggelsen förändrats mycket. Kanske kan en villa som i #0 ha funnits där?
Store Vång - är ett område jag inte kan definiera men ungefär nordost om Fasanen. Möjlig plats för dylik villa?
Uven - ligger några kvarter öster om Fasanen. Mot dåvarande Bryggaregatan, dagens Christian II.s väg.
Kajan - är ett kvarter väster om Storgatans norra del, alldeles söder om Nya kyrkogården. Där finns villor i den stilen, men jag känner inte igen just denna. (Bor själv i närheten.)
Norre värn - tror jag motsvarar stadens norra tullbom som låg på Storgatan ungefär där Bruksgatan idag ansluter.
Jag måste bara få kommentera bilden i inlägg #2; Jag älskar de där gamla balkongerna. Så vackra! Vilket hantverk!
Jag tror att familjens alla flytt beror på det ekonomiska läget.Fadern köper upp ett helt kvarter, Strutsen 66 1898 och efter ett par månader är han tvungen att sälja delar av egendomen bla till Byggnadsföreningen Folkets hus i Engelholm 1899.1904 lämnar han familjen ( 5 barn ) och emigr. till Amerika.Hustrun och sönerna får hålla ihop familjen ekonomiskt.
#5 Strutsen 66 är en fastighet, inte ett kvarter.
Namnet Strutsen 66 har jag fått från deras adress i kyrkböckerna.
I lagfartern,köpebrev mm står det Sädesporten No 12 i Sandvången.
………" på begäran af handlanden Herr J. Hansson härstädes, har undertecknat i vederbörandes närvaro, företagit uppmätning utaf afsöndrad Tomt, Litt:F, från den del af Sädesport No 12 inom Sandvången, som tillhör Tomt No 66 inom quarteret Strutsen af Engelholms stad " ………………………
Engelholm den 28 januari 1899
S. Sjöstedt
Stadsingenjör
Jo, det är riktigt att tomt no 66 ingår i kvarteret Strutsen. Det är dock långt ifrån hela kvarteret.
Det står nog "sädespart", inte "sädesport". Borgarna hade andelar, parter, i stadens åkerjordar. Hansson byggde en "teaterlokal" i kvarteret Strutsen, från början tänkt för nykterhetsorganisationen Templarorden Trohetsbandet. Detta hus köpte Folketshusföreningen 1899.
Tack för informationen och tack Anders för det fina upplägget av dagens kvarter i Ängelholm. Ska skriva ut det. Det är en stor hjälp för mig och min familj som ej känner till Ängelholm. Jag har hittat en bra karta om " gamla " kvarter i Ängelholm i boken:Ängelholm 1516 - 1916. Översikt av stadens fyrahundraåriga historia. av Karl Enghoff.
Med hjälp av förtoringsglas har jag lyckat få fram dåtidens kvarter.
Till Tordmulen.
Det var intressant information att J.Hansson byggde en "teaterlokal".
Har du mer information. J.Hansson är min mormors far. MIn mormor pratade ej så mycket om hennes tid i Ängelholm ( Hon flyttade 1913 ). Den information vi har idag är att Janne H. hade en cykelaffär men lämnade familjen 1904 för Amerika och efter något år kom tillbaks till Sverige och Malmö.
#7 Som jag tolkar det här tillsammans med Johan skriver i #9 så har han ägt en bit av marken som tillhört Strutsen 66. Det är inte säkert att han ägt Strutsen 66 alltså?
Idag tolkar jag Strutsen 66 som huset på Storgatan 66, men på den tiden kan tomten ha gått igenom hela kvarteret ända till Östergatan där sedan Folkets hus byggdes.
Östergatan tillkom ju långt senare än Storgatan.
Svårt att vara säker, men det är inte omöjligt att det är samma. Tycker jag…
Jag har varit och knackat på!
Huset på Storgatan 121 är byggt ca 1898. Det var tidigare uppdelat i tre lägenheter. Kvinnan i familjen som bor där nu är fjärde generationen (tror jag…) som bor där. Under dagens mexitegelfasad finns den gamla träfasaden kvar.
Så bilden i #0 är identifierad - Storgatan 121 i kvarteret Kajan!
Fantastiskt gjort. Mycket imponerad. Tusen tack.
Jag ska nu lägga in kortet i en fotobok som jag håller på och gör om min mormor.
#14 Kul, där står just "den blifvande Östergatan"!
Ja, fantastiskt! Det gäller att inte vara blyg av sig! 
Det var finare utan mexistenen! Verandan med alla sina fönster är ju borta nu
#11. Jag skrev för drygt tio år sedan en uppsats till Ängelholm, en hembygdsbok, 1999, om de tre olika Folkets hus vi haft i Ängelholm. I samband därmed hittade jag uppgiften om Hansson, Trohetsbandet och Folketshus-föreningen. Mitt intryck var att Hansson vid bygget ägde åtminstone den delen av kvarteret. Jag hade dock inte anledning att rota vidare med den delen av förhistorien.
Tordmulen, kan den nykterhetsorganisationen Templarorden Trohetsbandet som du nämner vara densamma med det som frågas om här?:
#24 Ja, när jag läser dokumentet om avstyckning så verkar det som om han åtminstone ägde 66, men kanske även mer?
#25. Nykterhetsrörelsens historia i Ängelholm är tyvärr inte beskriven (utanför vad organisationerna internt kan ha gjort). Men tydligen är det så på riksplanet, att både Templarorden (TO) och Nationalgodtemplarorden (NGTO) var utbrytningar ur IOGT. Dessa båda gick samman som Nationaltemplarorden (NTO) 1922, för att 1970 åter gå samman med IOGT, vilket då blev IOGT-NTO. Så TO och NGTO är nog inte samma sak! Men det vore värt ett eget litet projekt att forska i nykterhetsrörelsens historia i Ängelholm!
#27 Det skulle vara intressant att veta mer. Min farfars far Frans Edward Johansson, vilken bodde i Ängelholm från ca 1907 och fram till sin bortgång 1962, var nämligen nykterist.
#31 Det är väl inte dåligt. Jag har själv "kopierat" dokument med en liten digitalkamera och tycker det är en enkel metod som ger fullt användbart resultat.