Ängelholm på 1600-talet?
Jag har funderat lite över Ängelholms situation under den tid det formellt sett inte var en stad, utan nån sorts "halvstad", dvs från ca 1550 till 1767.
Vad vet man om denna tiden?
Ängelholm hade en ganska stor befolkning och efter vad jag hört hade orten också en hel del hantverkare, därav den status som pseudostad eller halvstad som den verkar ha haft då.
Jag ska googla lite och försöka få reda på mer. Men tills dess: vad vet vi?
Och vilken kyrka var hemkyrka åt Ängelholmarna på 1600-talet när deras kyrka var nerbrunnen?
/Torbjörn
#0 Intressanta frågor. Jag har inga egentliga svar. Kanske Johan vet något?
Den mest näraliggande kyrkan är väl Rebbelberga.
Karl Enghoffs Ängelholmshistoria är väl ännu den källa man vänder sig till annars?
Jo, något vet jag om denna för Ängelholm rätt besvärliga tid. Den juridiska benämningen för perioden när stadsrättigheterna var indragna var "fläck" eller "stadsfläck", vilket ju låter rätt enkelmodigt. "Fläcken" Ängelholm var dock representerad i riksdagen, åtminstone under den svenska tiden, efter 1658, så det var ju lite mer än en landsby.
Kyrkan brändes under Nordiska sjuårskriget, 1565, och därefter verkar man ha firat gudstjänst i en mer eller mindre provisorisk byggnad, som dock låg på på nuvarande kyrkans plats, eller strax intill.
Den största katastrofen inträffade i april 1678, då en dansk styrka angrep staden och resultatet blev att alltihop brann ner, så när som på tre hus. Det kan man t ex läsa om här.
Sandflykten plågade säkert också Ängelholm, åtminstone i slutet av 1600-talet.
Liten fortsättning: kring 1700 var befolkningen ungefär 250 personer, uppskattar man. 1707 stod en ny kyrka äntligen klar. Pesten gick i trakten 1711 - det finns en pestkyrkogård i Strövelstorp, och en i Tockarp. I vad mån staden drabbades är inte känt. - 1739 påbörjades äntligen arbetet med att tämja flygsanden. Svåra stadsbränder i början av 1740-talet till trots, så är 1700-talet en återhämtningstid för Ängelholm. Man fick postkontor, handel och hantverk som keramik, silversmide och garveri etablerar sig, viss industri kommer till (J W Fricks tobaksspinneri med några anställda). 1767 fick man tillbaka stadsrättigheterna, och därmed behövdes det borgmästare och rådhus, vilket byggdes decenniet efter. Läsning om detta finns i Enghoff: Ängelholm 1516-1916, och, lite mer lättsmlt, i Inga Bengtson: Engelholmsbygd i gammal tid.
Men vilka rättigheter hade man? Borgare? Handel? Hantverk? Etc? Speciellt i jämförelse med riktiga städer.
Ängelholm, från Stad till fläck till stad. Det låter som en boktitel.
Båstad var visst fläck också. ""stadsfläck"-rättigheter, bestående i
tillåtelse att idka hökeri, handtverk, gästgifveri
och småhandel", som Nordisk Familjebok beskriver det.
Ja, när jag läser era kommentarer så verkar skillnaden mellan fläck och riktig stad mest handla om borgmästaren?
Ja, det är en bra fråga Anders. Vad var skillnaden mellan en fläck som Båstad eller Ängelholm eller Stäket (det finns några sidor om stäket som man kan leta fram genom google) och en stad? Fläckens bebyggare tycks ha varit borgare ju. Eller? Var de borgare eller inte? Vad skillde fläcken från städer?
Det finns nog ingen glasklar definition på "fläck" i förhållande till stad. Det varierade också över tiden, och mellan danska och svenska förhållanden. Fläcken saknade stadsrättigheter, och låg ofta, men förmodligen inte alltid, under landsrätt. Skillnaden rättsligt innebär,att i staden dömde magistraten under ordförandeskap av borgmästaren, medan fläckens rättsliga ärenden normalt sköttes av häradsrätten dit fläcken hörde. Saken kompliceras dock, av att en del fläckar verkar ha haft byrätt… Fläckarna verkar däremot ha haft marknadsrättigheter på samma sätt som städerna. En stadshistoriker, Gösta Johannesson, anger ordet "köping" som synonymt med fläck. - Ängelholm hade borgmästare fram till cirka 1547, men därefter nämns länge bara en byfogde. - Karl Enghoff, Ängelholm 1516-1916, är lämplig läsning för den som vill försöka fördjupa sig i den rätt komplicerade frågan om "fläck" kontra "stad". Särskilt rekommenderas kapitlet om övergångstiden (1658 och framåt).
Även om Ängelholm inte hade stadsrättigheter 1749-50 kallades den för stad både av Linné 1749 och på den geometriska karta som gjordes upp 1750 (ref.)
Det låter onekligen trevligare att säga Ängelholms Stad än att säga Ängelholms Fläck.
Fläck har kanske mer varit en administrativ beteckning medan man använt "stad" i normalt språk utan att skilja på de två "sorterna"?
Svenska Akademiens Ordbok skriver:
FLÄCK (förr) mindre stad, småstad, handelsplats utan fullständiga stadsrättigheter, köping.
GR 15: 476 (1543).
The små flecker, som är Raumå, Borgho och Ekenes. Därs. 21: 44 (1550). Södertellie Stad är en liten fläck, liggande uti en däld, emellan tvenne högder på en sandachtig och mofull tracht. Li NNÉ Öl. 2 (1745).
ADLERBETH Horsat. 24 (1814).
Båstad .. undfick 1664 titel af fläck med åtföljande rättigheter af hökeri, handtverk, gästgifveri, krögeri och annan handel. HÖJER Sv. 2: 496 (1877).
och
STADS-FLÄCK. (förr) litet, småstadsliknande samhälle utan fullständiga stadsrättigheter, vilket hade magistrat o. vars borgerskap icke lydde under stad.
-----------------
Jag tror ju inte heller att folk man och man emellan använt ordet "fläck" när man talade om en ort, lika lite som man väl kallade Skälderviken "municipalsamhälle" annars än när det var av nöden påkallat.
#13 Jag tror nog att omgivningen betraktat Ängelholm som stad i stort sett hela perioden.
Så det är nog inte fel med 500-årsjubileum i alla fall…
