Det hus vi idag ser i Hembygdsparken har tidigare varit boningshus i en kringbyggd bondgård som låg snett emot Luntertuns kyrkoruin, på ängarna ner mot Rönneå.

Framsida med entré

Baksidan

Luntertunstugans historia

Det har berättats att vid en reparation av Luntertunstugan på 1870-talet fann man en bjälke med ett inhugget årtal från 1500-talets mitt. Det var vanligt att då man ersatte ett äldre hus med ett nyare så byggde man in någon del från det gamla i det nyare. Troligtvis har ett äldre hus brunnit ner på 1600-talet och ersatts. På en bjälke ovanför ingången finns ett inhugget årtal som anses vara det nuvarande husets byggnadsår - 1673.

Huset är typiskt för sin plats och för sin tid. Det är byggt i korsvirke med lerkline i facken vilket vitkalkats och det har en skorsten vars nedre del utgör kökshärd och ugn. Gården var under den danska tiden ett skattehospitals-hemman på 1/8 mantal och varje år var man skyldig erlägga en fjärding (31 liter) smör till hospitalet i Landskrona. Gården gick i arv i samma släkt. Vid 1700-talets slut hette innehavaren Erik Jönsson. Han lämnade över till sonen Jöns Eriksson 1805. Vid den tiden ägdes gården av Engeltofta säteri.

Gården som den såg ut i Luntertun

Boningshuset ganska snart innan det flyttades

Då Hembygdsparken anlades 1935 fick man Luntertungården i gåva från lantbrukaren Gottfrid Johansson. I samband med att gården monterades ner, flyttades och återuppfördes murades några stenar från Luntertuns kyrkoruin in i skorstenen.

Luntertunstugans interiör

När man går in i stugan kommer man först in i en slags gång eller korridor utan fönster. I gångens andra ände finns en dörr som jag förmodar en gång ledde ut till gårdsplanen. Första rummet till vänster är inrett som en liten sovkammare. På väggen finns en tavla som ger en bild av gården som den en gång såg ut.

Nästa rum till vänster är en annan liten kammare. Här finns en vävstol.

Går man istället in till höger kommer man in i stora salen.

Här är möblerat med en stor soffa och ett bord. Här finns skåp, en kista och järnkamin samt många andra intressanta föremål.

Bland de många inventarierna finns denna lilla barnvagga.

Från salen kommer man in i köket.

Här finns ett litet matbord vid det lilla fönstret.

Jag tycker mycket om Luntertunstugan. Det är kul att gå in här med barnen, peka och berätta och försöka ge någon liten bild av det liv som våra förfäder levde för inte så många generationer sedan.

I Hembygdsparken fyller Luntertunstugan en alldeles särskild funktion. Dels vittnar den om villkoren i ett ålderdomligt jordbruk men den utgör också en länk till historien före Ängelholms stads tid. Gårdens gamla plats var också platsen för Ängelholms föregångare Luntertun - staden som byggdes vid hamnen och den viktiga Ryna bro, vid korsningen mellan åförbindelsen mellan Skälderviken och inlandet och landsvägen mellan Helsingborg och Halmstad.

Källor:

• Hembygdsboken 1988