Det brukar påstås, och jag har länge levt i tron att, det vid Espehögen i Kulltorp, Ängelholm, finns ett sten- eller bronsåldersminne i form av skålgropar eller s.k. älvkvarnar. Det är människogjorda gropar i sten, som man tror kan ha haft någon magisk eller eljest rituell betydelse. Fina exempel finns på Drottninghög i Västra Karup. Men i Riksantikvarieämbetetes fornminnessök finns en anteckning av inventeraren som besökt Espehögen, att det måhända snarare är fråga om en sten som använts för makadamslagning, alltså en betydligt yngre fornlämning än sten- och bronsålder! Jag har skickat bl.a. bifogade bild till en hällristningsexpert och till länsmuseet, och länsmuseet ansåg att det säkerligen handlar om makadam, medan hällristningsexperten starkt lutade åt samma håll. Så visserligen är gropen fortfarande ett fornminne, eller blir när den fyllt 100 år, men åldern är inte vad jag trott! I varje fall kommer jag i fortsättningen att uttala mig betydligt mer försiktigt om Espehögsgroparna!